Tangotrött. Det ordet borde få en plats i SAOL. Det betyder inte att man är trött på tango. Nej, precis tvärtom. Det är känslan som infinner sig efter en hel helg på pistan. När man dansat varenda tanda mellan 12 och midnatt, inte längre känner att fötterna värker och har passerat utmattningens gräns. Man är hög på tango och samtidigt helt slut. Hamburg QTM!
Lägg till en lång och krånglig tågresa och knappt någon sömn så är ögonlocken rätt så tunga även på tisdagen, men nu sitter jag här och gullar med musiken till fredagens spelning på Totally in tango Malmö.
Resten av året är tämligen fullbokat och avslutas med nyårsfestival i Helsingfors OCH Stockholm.
Våren börjar ta form också. Jag får spela på Göteborg Queer festival igen, i slutet av januari, det blir härligt! Och i mars blir det spännande Vintertango i Lillehammer. Mest hektiskt blir maj och juni – först El Contrapunto i Berlin 16–18 maj och första helgen i juni vårt Alma de Bohemia. På Midsommarafton har jag och Kim Björnsdotter premiär för 2025 års Tango i sommarkvällen på Stora Skuggan.
Och roligast av allt är Dos pasitos! Min och Ullas nya dubbelrollsmilonga. Vi hittade äntligen en lokal och en tillgänglig tid. Det blev en lunchmilonga på Midsommargården, med smörgås, kaffe och kaka. Vi hade sprudlande premiär i september och nästa tillfälle är i november, vi planerar våren som bäst.
Abrazo Jessica
